Sommaren som gick det var en svår tid för Husby borna och några andra förorter till Stockholm.
Att se och höra en sådan idyllisk förort brinna ner dag efter dag, det var svårt för mig som bor på andra sida av staden att se bara och vara passiv.
Därför sedan des har jag mycket ofta fortfarande tillsammans med boende där (får det mesta mammor) går rund på kvällarna för att förhindra ondskan få rotfäste på platsen.
Naturligtvis det är mycket större andel av ungdomar som saknar fotfäste i samhället i allmänhet och i arbetsmarknad synnerhet i dessa förorter med större andel nykomna än på annat hål i staden.
Det är också så att det är en större andel av ungdomar i dessa förorter som deras föräldrar saknar möjlighet att lotsa de in i samhällets goda vägar.
Därför ibland blir de lett lockbete för kriminella ligors rekryteringar.
Det är också så att under de sämre tider det är de med sämre kontakter som förfaller ner först och behöver hjälp eftersom vårt samhälle är byggt på att var och en av oss måste taga ägna initiativ och ha personliga kontakter.
Därför det är inte fel, rättare skulle ha sagt det vore i sin ordning, om samhället hade lagt ner större insatser i dessa förorter än på annat hål och jag övertygar de att då skulle det bli mycket billigare för samhället.
Att det ta hela sju generationer för en nykomling att integrera sig i vårt samhälle men mycket, mycket mindre annorstädes, kan inte vara hälsosamt varken för samhället eller för nykomlingen själv.
Jag hoppas bara att den onda sommaren kan åstadkomma vackra och doftade vårblommor. Vasilios Roussos.